Jag vet inte vart jag ska börja.
Det här är en sån där bok som jag önskar att jag inte hade läst.
För att jag skulle vilja ha nöjet att få läsa den för första gången igen.
Den hamnar absolut bland mina favoriter!
Omnämnd på många bloggar och bokrecensioner.
En ungdomsbok som passar alla. Vuxen som ung.
Bara inledningen är fantastisk.
John Green vill poängtera att det är en fiktiv berättelse. Det finns ingen anledning till att fundera kring vad som är verkliga inslag och vad som är påhittat. Varken romanen eller läsaren mår bra av detta. Även en fiktiv berättelse kan vara viktig.
Hur ofta läser inte jag böcker och undrar hur mycket som kan vara baserat på verkligheten.Skönt att bli påmind att inte alltid fundera så mycket bara låta det vara en berättelse.
Boken var väldigt jobbig att läsa emotionellt. För mig. Blir påmind. Om svärmor. Saknaden växer sig större för ett litet tag och blir nästan outhärdlig. Men det kan säkert vara bra att känna så också emellanåt.
Hazel Grace Lancaster är 16 år och har cancer, i lungorna. En obotlig variant. men hon får en medicin som gör att cancern i alla fall inte växer sig större. Hon får lite mer tid på sig att leva.
Men hon känner sig som en granat. Som förr eller senare kommer att explodera och skada alla som hon håller nära sig.
Augustus Waters är 17 år. Han har haft cancer och fått amputera ena benet. Men just för tillfället är han fri från cancer. Sen ett och ett halvt år. Men om han får ett återfall eller inte kan inte läkarna svara på. Just nu är han frisk.
De träffas på en stödgrupp där ungdomar som antingen har cancer eller blivit friskförklarade träffas för att stötta varandra och prata.
En kärlekshistoria. En vacker sådan.
Jag älskar Hazel Grace och Augustus. Jag vill lära känna dessa personer! Att dom ska vara verkliga. Den styrka som finns hos vissa människor är anmärkningsvärd. De är fantastiska karaktärer som man inte kan annat än älska.
Jag tänker inte säga så mycket mer om boken.
LÄS DEN!!!
"Åh, det skulle inte göra något, Hazel Grace. Det skulle vara ett privilegium att få hjärtat krossat av dig." s 176
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar